50 shades of f*cked up… vad är svårt att förstå?

Fifty Shades of Grey

Så har jag sett den omtalade filmen Fifty Shades of Grey… och undrar efter allt rabalder av såväl namnkunniga som mindre namnkunniga skribenter/recensenter: Vad är det som inte kan förstås? Alltså, jag syftar på exempelvis Katerina Janouch’ artiklar i Expressen, vari det mesta pendlar kring sadomasochism och kvinnlig underkastelse — ren och skär skit, skriver hon… och tillåter sig drunkna i en av de mest grunda analyser jag har tagit del av… förstår jag nu när jag har sett filmen själv. Spik i foten, Katerina!

Så vad handlar filmen egentligen på det hela taget om — vad är det övergripande temat? Sadomasochism och förnedring av kvinnor, ännu ett uttryck för patriarkatet och inte så mycket mer? I drygt två timmar, verkligen? Det vore två helt bortslösade timmar. Jag instämmer i att den kan vara kvinnorförnedrande, likväl som den är mansförnedrande, men inte på det standardfeministiska (och… gäsp… tråkgnälligt pappegojaktiga) sätt som nämnda skribent lägger fram det hela på.

Fortsätt läsa 50 shades of f*cked up… vad är svårt att förstå?

Annonser

En fantastisk bok!

På ett av de bästa loppis som jag känner till, Kungsörs Återvinning & Secondhand, gjorde jag för ett par år sedan ett riktigt intressant bokfynd: Henry Olsens Man och kvinna. Modern handbok i kärlekslivets psykologi och teknik, publicerad 1950. En 500 sidors härlig tegelsten 🙂 . Men det är inte förrän nu som jag har börjat läsa i den. På många sätt är det en bok som jag tycker är riktigt intressant och därför värd att diskutera. Dels för att den här sortens böcker inte längre skrivs, och dels för att den (kanske just därför) utgör ett tidsdokument.

Man och kvinna, kvinna och man.

Det sker inte så ofta längre att jag skriver i min ”gamla” blogg här på WordPress. Men hur det nu är så har jag en förmåga att ständigt återkomma hit — förr eller senare. Idag känns det aktuellt igen, för jag bara måste skriva av mig och har ingen annanstans att göra det. Tack kära blogg för att du finns 🙂 !

För när jag läser Henry Olsen kan jag inte låta bli, jag bara måste utbyta tankar med någon om det jag läser! Men eftersom jag i egenskap av ensam-stående inte har någon i min omedelbara närhet att göra så med, tar jag bloggen till min hjälp för att åtminstone få sätta ord på mina tankar. So, here we go then 🙂 !

Till att börja med

För en presumtiv läsare måste jag först klargöra att här följer ingen heltäckande eller sammanfattande beskrivning av boken. I stället bör detta blogginlägg ses som ett ”färdmeddelande” utifrån hur långt jag hittills läst (s. 124). Ändå kan jag redan nu fastställa att perspektivet i boken i huvudsak är biologiskt och behavioristiskt, och dessa perspektiv tillåts förklara det mesta som händer inom och mellan kvinnan och mannen. Inte helt överraskande om man betänker dessa perspektivs starka strömningar under 1900-talet (fram till ca 1970-talet). Vilket dock inte behöver vara till nackdel för boken, eftersom det ändå kan vara en befriande läsning för att på något vis komma tillbaks till ”the very basics”. Det blir åtminstone konkret och tydligt.

Något annat som kanske behöver omnämnas — inte helt överraskande det heller med tanke på hur samhället såg ut i mitten av 1900-talet — är det manliga ögat i Henry Olsens retorik. Vid en del beskrivningar av kvinnans sexualitet påtalar han dessa med begreppet ”egendomligheter”, vilket förstås kan slå an en irriterande sträng hos kvinnor (och för all del män) av idag. Samtidigt som en viss fascination över mannens livgivande potens också får ta plats. Till författarens försvar kan jag dock nämna att han i vissa textpassager likt en riddarnas mästare står upp för kvinnan och uppmanar alla män att ha förståelse för kvinnans psykologiska svängningar och fysiska umbäranden i samband med menstruation, graviditet och klimakterium. Det är lätt att se Henry Olsen framför sig i en svartvit upplysningsfilm från 1950-talet, med andra ord 🙂 . Mer om detta nedan.

Hans förhållande till homo- eller bisexualitet har jag ännu inte undersökt, men lite fördomsfullt utgår jag från att det inte är det bästa… med dagens mått mät. Det som står i fokus för boken är helt klart heterosexuella relationer.

Fortsätt läsa En fantastisk bok!