En fantastisk bok!

På ett av de bästa loppis som jag känner till, Kungsörs Återvinning & Secondhand, gjorde jag för ett par år sedan ett riktigt intressant bokfynd: Henry Olsens Man och kvinna. Modern handbok i kärlekslivets psykologi och teknik, publicerad 1950. En 500 sidors härlig tegelsten 🙂 . Men det är inte förrän nu som jag har börjat läsa i den. På många sätt är det en bok som jag tycker är riktigt intressant och därför värd att diskutera. Dels för att den här sortens böcker inte längre skrivs, och dels för att den (kanske just därför) utgör ett tidsdokument.

Man och kvinna, kvinna och man.

Det sker inte så ofta längre att jag skriver i min ”gamla” blogg här på WordPress. Men hur det nu är så har jag en förmåga att ständigt återkomma hit — förr eller senare. Idag känns det aktuellt igen, för jag bara måste skriva av mig och har ingen annanstans att göra det. Tack kära blogg för att du finns 🙂 !

För när jag läser Henry Olsen kan jag inte låta bli, jag bara måste utbyta tankar med någon om det jag läser! Men eftersom jag i egenskap av ensam-stående inte har någon i min omedelbara närhet att göra så med, tar jag bloggen till min hjälp för att åtminstone få sätta ord på mina tankar. So, here we go then 🙂 !

Till att börja med

För en presumtiv läsare måste jag först klargöra att här följer ingen heltäckande eller sammanfattande beskrivning av boken. I stället bör detta blogginlägg ses som ett ”färdmeddelande” utifrån hur långt jag hittills läst (s. 124). Ändå kan jag redan nu fastställa att perspektivet i boken i huvudsak är biologiskt och behavioristiskt, och dessa perspektiv tillåts förklara det mesta som händer inom och mellan kvinnan och mannen. Inte helt överraskande om man betänker dessa perspektivs starka strömningar under 1900-talet (fram till ca 1970-talet). Vilket dock inte behöver vara till nackdel för boken, eftersom det ändå kan vara en befriande läsning för att på något vis komma tillbaks till ”the very basics”. Det blir åtminstone konkret och tydligt.

Något annat som kanske behöver omnämnas — inte helt överraskande det heller med tanke på hur samhället såg ut i mitten av 1900-talet — är det manliga ögat i Henry Olsens retorik. Vid en del beskrivningar av kvinnans sexualitet påtalar han dessa med begreppet ”egendomligheter”, vilket förstås kan slå an en irriterande sträng hos kvinnor (och för all del män) av idag. Samtidigt som en viss fascination över mannens livgivande potens också får ta plats. Till författarens försvar kan jag dock nämna att han i vissa textpassager likt en riddarnas mästare står upp för kvinnan och uppmanar alla män att ha förståelse för kvinnans psykologiska svängningar och fysiska umbäranden i samband med menstruation, graviditet och klimakterium. Det är lätt att se Henry Olsen framför sig i en svartvit upplysningsfilm från 1950-talet, med andra ord 🙂 . Mer om detta nedan.

Hans förhållande till homo- eller bisexualitet har jag ännu inte undersökt, men lite fördomsfullt utgår jag från att det inte är det bästa… med dagens mått mät. Det som står i fokus för boken är helt klart heterosexuella relationer.

Några valda delar

Så tänkte jag ägna några rader åt ett fritt urval av det jag hittills läst. Jag börjar med innehållsförteckningen och matar på framåt 🙂 .

Innehållsförteckningen

Det första jag fastnade på när jag väl bestämt mig för att läsa boken var dess omfattande innehållsförteckning. Den upptar inte mindre än 22 sidor och spänner över följande delar: den mänskliga organismen; könsorganen; hormonerna och könsfunktionerna; sexualbehovet, även kallat könsdriften; det könsliga samlivet; det könsliga samlivets hygien; rubbningar i det könsliga samlivet; äktenskapet; de ogiftas könsliv; befruktning, havandeskap, förlossning; spontan abort, framkallande av abort och fosterfördrivning; befruktningsreglering; självtillfredsställelse; könsliga abnormiteter och onormalt könsliv; könslivets sjukdomar; sexualupplysning; samt därefter nästan 60 sidor av juridiska tillägg kring det mesta som har med relationer att göra. Kort sagt det mesta för en hemmets ”kokbok” i konsten att leva som sexuell varelse. (Dock har jag ännu inte stött på särskilt mycket av sexuallivets tekniker, vilket omnämns i bokens titel, men det kanske blir mer av det längre fram 😉 ).

Djurens lock å pock.

Som om inte det vore nog följer efter innehållsförteckningen en två sidor lång bildförteckning, för bilder som gott skulle kunna tjäna som planscher i vilken skolundervisning som helst finns det gott om i denna bok (78 stycken). De spänner förstås i ansenlig mängd över körtlarnas, hormonsystemets och könsorganens utformning, såväl utvärtes som invärtes, men också andra mindre förväntade delar måhända: kärlekssång och kärleksmusik. Det finns t.o.m. en bild innehållande ett notblad över olika djurs lockrop 😀 .

Ingången till huvudämnet

Henry Olsens ingång till huvudämnet för boken tycker jag känns riktigt bra. Han inleder nämligen med en översikt av den levande varelsen och hur en sådan organism är uppbyggd: organ, celler, celldelning, körtlar och avslutningsvis könskörtlar och -celler. Det ger en god grund, eftersom översikten innehåller beskrivningar av de olika delarnas funktion.

Tomten kan vara far till alla barnen… men bara i norr

Henry Olsens fascination över mannens spermieproduktion går inte att ta miste på:

I en enkel sädesuttömning, som vanligen uppgår till omkr. 3 ml. finns det genomsnittligt 345 miljoner sädesceller och i enstaka fall bortåt en milliard. Dessa siffror är mycket imponerande när man betänker att det på hela jorden genomsnittligt inte finns mer än ca 200 miljoner könsmogna kvinnor. Eftersom en sädescell är tillräcklig för befruktningen, betyder det att en enda sädesuttömning innehåller tillräckligt med sädesceller för att befrukta samtliga kvinnor på jorden.

(Henry Olsen, s. 42.)

Naturligt slöseri?

Visst, det är en intressant tanke oavsett det genomdrypande teoretiska resonemanget. Vad det väcker hos mig är framför allt en vördnad inför livet självt, så som det manifesteras i vår biologiska förmåga till fortplantning. Men också en fascination kring organismernas slöseri. Jag menar, vilken enorm överproduktion är det inte fråga om 😮 ! Kombinera det sedan med kvinnans ca 500 ägg, varav i de flesta fall över 490 (d.v.s. över 98 %)  går ”till spillo”… Tillsammans blir det väl nanodelar av promillen som det blir ”något av” 😮 . (Har inte räknat på det än, men det är väl snart gjort för vem som helst att bidra med en sådan uträkning i en kommentar till det här inlägget 😉 ?)

Men det kan också väcka andra tankar till liv med en mera kritisk inställning: Ovanstående kan ju faktiskt också ses som ett tecken på att det som kan framstå som biologiskt ”rätt” faktiskt väldigt sällan kan eller ens bör vara ”rätt” i en social verklighet. Något att lägga på minnet inför andra sammanhang när vi tenderar att föredra biologistiska förklaringsmodeller på människors  beteende. Avståndet mellan biologi och social praktik kan, som det framstår, vara oändligt. Och det är knappast troligt att det endast är inom sexualitetens område som det förhåller sig så…

Dock övergår sedan Henry Olsen till en annan intressant fråga, något som säkert en och annan har funderat över: Varför ligger mannens testiklar i en pung, som i sig på sätt och vis ligger utanför kroppen? Många vet nog svaret: Sädesproduktionens känslighet för värme, och att temperaturen i bukhålan är för hög. Detta redogör Henry Olsen för, samtidigt som han varnar för alltför överdrivet bastubadande av denna orsak. Men, vad som var nytt för mig var att

… likaledes anses det att män som på grund av sitt arbete utsätts för höga temperaturer (eldare eller liknande) efter hand inte sällan blir ofruktbara, sterila, vilket är ett parallellfall till förhållandet att människor som utvandrar från jordens tempererade till dess tropiska zoner blir barnlösa.

(Henry Olsen, s. 40.)

Om detta kände jag inte till sedan tidigare, och det väcker en del frågor förstås. Exempelvis: Är det bekräftat i senare tids forskning att de som utvandrar till de tropiska zonerna blir barnlösa av ovan nämnda orsak? Beror då det mest på en betydande temperaturförändring i förhållande till livet i de tempererade zonerna, snarare än den högre temperaturnivån? Om inte så är fallet, vad gäller då för infödda män i de tropiska zonerna — är de också av mer steril typ? Eller kan man här tala om skillnader mellan olika människoraser, d.v.s. en genetisk skillnad uppkommen genom Darwins ”survival of the fittest”? Samt sist, men i detta klimatpolitiska tidevarv knappast minst viktiga: Hur kan en stegrande medeltemperatur på vår jord överlag påverka mäns fruktbarhet?

Den omskurne mannen

Smittofri.

Till min förutfattade menings förvåning framkommer hos Henry Olsen en närmast positiv inställning till omskärelsens betydelse. Det var inte riktigt vad jag väntade mig av en i Sverige verkande läkare på 1950-talet. Han menar att den kan betraktas som en ändamålsenlig hygienisk åtgärd, eftersom huden på ollonet därigenom härdas och inte lika lätt inhyser och infekteras av bakterier. Han avslutar med

… allt eftersom pojken och den unge mannen växer, uppstår det utmärkta resultatet att ollonet blir förhållandevis motståndskraftigt gentemot bakterier, i själva verket är syfilis — som närmast kommer ifråga här — nästan okänd bland de omskurna.

(Henry Olsen, s. 53.)

Samt tillägger att

… genom härdningen uppstår även en minskad känslighet hos ollonet, vilket … medför att mannen behöver längre tid för att få utlösning genom samlaget. Detta kan ha stort värde när kvinnan — vilket är ganska naturligt — har svårt att hinna med fram till utlösningen.

(Henry Olsen, s. 53.)

Endast fördelar framförs således vad gäller omskärelse. Åtminstone en naturlig följdfråga vore här: Är den hygieniska orsaken i själva verket ursprunget till att ritualen manlig omskärelse en gång fick ett så stadigt fäste i vissa kulturer? För med tanke på att fenomenet väl i huvudsak finns inom kulturer med en stark hierarkisk samhällsstruktur, inte sällan patriarkisk, är det väl föga troligt att det var med hänsyn till kvinnans njutning som män skulle underkasta sig en sådan behandling? Eller är det en förhastad slutsats?

Den funktionella mödomshinnan… och till kvinnans försvar

En sexfunktion?

Angående mödomshinnans eventuella nyttofunktion (Inom parentes: visst är det härligt med biologins traditionella förespråkare som försöker hitta nyttiga funktioner med så mycket som möjligt 😉 ! Men har någon ännu funnit någon funktion med blindtarmsbihanget? Och mannens bröstvårtor, vad är det om inte snarast ett biologiskt misstag på grund av en ”felaktig” tågordning för olika delar av fostrets utveckling?) menar Henry Olsen att människorna under mänsklighetens första existensperiod började könsligt umgänge vid mycket tidig ålder, så tidig att pojkens penis ännu inte var fullt utvecklad. Och han fortsätter:

Hymen [d.v.s. mödomshinnan] var då inte alls något hinder för samlag, utan snarare en förutsättning för att det kunde äga rum, enär det minskade slidingångens storlek så mycket att den kom att passa den annars otillräckligt stora penis. … Riktigheten av denna förmodan bekräftas inte blott av det faktum att barnäktenskap ännu i våra dagar är allmänna bland primitiva folk, men också av det redan omtalande förhållandet att hymen även hos kulturfolk förblir hel efter samlaget i 15 % av fallen.

(Henry Olsen, s. 65–66.)

Ja, vad säger vetenskapen om detta idag måntro? Kan man  tillskriva hymen en funktion?

Oskuld?

För att ge prov på det ibland mustigt härliga språkbruket — ofta med inbyggda normativa ”pekfingrar” som bidrar till att göra just den här boken så uppfriskande för att kontrasterna till modern litteratur blir så påtagliga — återger jag vad Henry Olsen skriver om kanske den första äktenskapliga krisen. Det får också illustrera ett av de tillfällen där nådige doktorn drar sin lans till kvinnans försvar:

Det skall särskilt framhållas, enär många äktenskap kommit på sned i själva starten därför att den unge äkta mannen har en på något sätt erhållen förutfattad mening om att hymen skall vara just så eller så. När han strax efter bröllopet upptäcker att den inte motsvarar hans uppfattning, beskyller han kort och gott hustrun för att ha haft med andra män att göra. Varje ung man bör veta, att det existerar mångfaldiga variationer av icke brustna hymen. … Man ska faktiskt vara professor i rättsmedicin och ha sett hundratals av brustna eller icke brustna hymen för att med säkerhet kunna uttala sig om ifall en viss hymen har brustit eller ej. Man förstår därför att det är löjligt när en nygift äkta man sätter sig till doms i denna fråga bra därför att han är otillräckligt insatt i därmed sammanhängande problem.

(Henry Olsen, s. 64–65).

Mm, är det inte härligt så säg 😉 ? Ändå kanske det har ett visst värde för dagens ungdomar… som om de vore intresserade av oskuldsfrågan, och i sådana fall på vilket sätt?

De smarta sexatleterna

Henry Olsen skriver:

Inte så oskyldig som han ser ut...

En någorlunda riktig bild av de könsliga utvecklingen får man genom en undersökning av individernas s.k. totalutlösningar, varmed förstås alla former av könslig verksamhet, vilka resulterar i orgasm. … Det visar sig då att genomsnittsåldern för den första orgasmen med ejakulation är knappt 14 år och att 95% av alla män har varit sexuellt aktiva i denna mening när de är 15 år. En tidigt inträdande pubertet ger hela livet igenom ett nästan dubbelt så högt genomsnitt av totalutlösningar som hos de sent utvecklade. I regel kommer de mest begåvade tidigast in i pubertetsåldern. I genomsnitt har den vuxne mannen totalutlösning 2–3 gånger i veckan, men variationerna är stora.

(Henry Olsen, s. 77.)

Om jag förstår författaren rätt innebär således ovanstående att ”de mest begåvade” pojkarna/männen är de som livet igenom är de mest sexuellt aktiva? Hm, det var väl inte riktigt vad jag förväntade mig det heller… Å andra sidan vet man ju aldrig vad som försiggår i det fördolda 😉 . Å tredje sidan anger inte Henry Olsen vad som avses med ”de mest begåvade”. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara liktydigt med hög IQ o.s.v. Han kan ju ha avsett de mest sexuellt begåvade… Men, det är ändå en tveksam tolkning. Eller?

En direkt felaktighet?

Självklart kan och kanske bör man läsa en sådan här bok med en kritisk blick, även om mycket fortfarande kan vara relevant och gälla som vetenskapliga ”sanningar” även i vår tid. Ett av de avsnitt där jag själv noterat en direkt felaktighet, utifrån det jag har hört och sett av vår tids forskning, gäller inte så mycket tidpunkten för flickors och pojkars respektive pubertet (som vi väl lite till mans är medvetna om tycks sjunka alltmer) utan snarare skillnaden i tidpunkt dem emellan. Henry Olsen skriver:

… den verkliga revolution inom könsfunktionerna som puberteten utgör är hypofysen av allt att döma alldeles ensam ansvarig för, och den inträffar hos pojkar omkring 13–14–15 år och hos flickor vid 12–13–14 år.

(Henry Olsen, s. 73.)

Alltså att flickors pubertet i regel kommer i gång något tidigare än pojkarnas. Det kanske stämmer med den allmänna bild som vi har lite till mans, men vad jag har förstått så vet man nu att pojkar i regel kommer tidigare in i puberteten men att processen tar längre tid än för flickorna. Tack vare att flickornas process är snabbare blir de tydligare för omgivningen, och det är det som förleder oss att tro att flickornas pubertet inträder tidigare.

Stämmer detta eller ej?

Flicka blir kvinna… med mannens blick

Kvinnliga fettavlagringar i rundbågestil.

För att återge något av den manliga blicken i texten ger jag nu prov på ett utsnitt av beskrivningen av vad som händer med flickans kropp när hon blir kvinna:

Blygdläpparna blir som regel mera fylliga, blodrikare, och pubeshåren börjar framträda. Det är karakteristiskt att de endast utbreder sig till strax ovanför venusberget och där upphör efter en relativt skarp linje. Axillhåren börjar spira i armhålorna och kroppen börjar anta de nya linjerna: det är mjuka linjer — rundbågestil — som blir dominerande. Egentligen rör det sig — helt prosaiskt — om fettavlagringar. De framträder dock som mjuka former, fasta och fylliga höfter, små mjukt kupade bröst och runda, fasta axlar. Ingen grov röst, inget rivande skägg på överläppen — mjukt och undfallande överallt på grund av kvinnans könshormon.

(Henry Olsen, s. 81.)

Hehe, ”rundbågestil”! Ja, en idyllisk beskrivning i sann 1950-talsanda, inte sant 😉 ?

Varifrån kommer alla behov?

Sexige Isaac. Eller bara en hårdrockare från 80-talet?

Henry Olsen gör en grundläggande definition av vad ett behov är för en organism innan han ger sig i kast med sexualbehovet. Han utgår från självaste Newtons inertins lag, som säger att varje kropp (i fysikens bemärkelse) har en benägenhet att bibehålla det tillstånd av vila eller rörelse vari den för tillfället befinner sig. Till det lägger han Faradays och Maxwells undersökningar av elektriska fenomen, vilket i sin tur lett fram till Einsteins relativitetsteori som väl bekant för alla slår fast att energi och massa i själva verket är detsamma. På så sätt erhålls en teoretisk beskrivning och en  ram för förståelsen som kan vara giltigt för hela universum, och den springande punkten (så att säga 😉 ) blir att allt strävar efter jämvikt. Men denna jämvikt är oftast bara relativ och hotas ständigt att störas. Henry Olsen konstaterar således att (min kursivering nedan):

Helt beroende av omgivningens påverkan kommer ett system sålunda alltid att befinna sig antingen i jämvikt eller i icke jämvikt. Den felande jämvikten representerar då alltid ett energiöverskott som antingen kan vara bundet, såsom s.k. bunden eller en potentiell energi, eller frigöras, såsom s.k. rörelseenergi eller kinetisk energi. Varje längtan — eller som man nu oftare säger, varje behov — är då helt och hållet bunden energi och varje process är helt och hållet rörelse, vilket leder till att varje fenomen i universum är underkastat vad jag skulle vilja kalla för ekvilibrationslagen eller lagen om den eftersträvade jämvikten. Jag har funnit att denna lag är en av tillvarons grndlagar och gäller inte blott för ”döda” ting utan även för allt som vi kallar liv. … Den gäller även för den mänskliga organismen likaväl som för alla andra organismer — för hjärtats slag, andningen, körtlarnas sekretion, nervernas verksamhet och alla andra funktioner inom organismen. Jävmikten kallas här biologisk jämvikt eller enligt Canon homeostas.

(Henry Olsen, s. 106–107.)

Ett sexualgeni avslöjar sig.

Han understryker att det vid den tiden hade skett ett slags paradigmskifte i talet om människans drivkrafter, inte helt opåverkat av bl.a. Einsteins universella teorier (min kursivering nedan):

Under tidernas lopp har den bundna energin fått många olika namn när det varit tal om den levande organismen: impuls, drift, längtan, instinkt, benägenhet o.s.v. Den numera vanligaste beteckningen är behov. Man säger allmän behov av barn i stället för modersinstinkt, självbevarelsebehov i stället för självbevarelsedrift och sexualbehov i stället för könsdrift o.s.v.

(Henry Olsen, s. 108.)

Jag ska inte här ytterligare redogöra för hans fördjupningar i ämnet utan bara nämna att han även berör vissa behovs komplexitet, hur de kan vara sammansatta av flera enklare behov och att en organisms olika behov kommer att medföra en tendens att starta processer som i sin tur strävar efter jämvikt. Sedan följer en redogörelse för människans nervsystem,  som grovt delas in i det sympatiska respektive parasympatiska systemet, där det förra i huvudsak verkar nedbrytande inom organismen och det senare uppbyggande. Inom det parasympatiska systemet finns det vegetativa nervsystemet närvarande, och det är det som i huvudsak är i farten när det kommer till sådant som vi har ganska dålig medveten kontroll över — exempelvis sexuella reaktioner.

Sexualbehovet… och uttömningsbehovet hos mannen

Sedan, ärade läsare, ger han sig i kast med sexualbehovet, libido sexualis. Han gör det genom att anföra ett par teorier av betydelse  som har försökt besvara frågan varför vi över huvud taget ägnar oss åt sex.

Först ut kommer teorin om fortplantningsbehovet, den enstaka individens längtan att fortsätta sig själv ut över sitt eget liv. Något som han menar är gemensamt för alla levande väsen. Men mot denna gamla teori anför Henry Olsen kritik av följande slag:

Det visar sig emellertid, att kvinnan mycket väl kan längta efter att få barn utan att för den skull längta efter en sexuell partner. … Modersinstinkten har vaknat, men könsinstinkten slumrar ännu. I samma riktning pekar även det faktum, att man även hos kvinnor med stark modersinstinkt kan konstatera att under den tid då deras könsliga lidelse står på sin höjdpunkt, är tanken på eventuella barn under normala förhållanden trängd långt i bakgrunden. Det är vidare ett faktum att många människor inte alls vidgår någon längtan efter att få barn.

(Henry Olsen, s. 112–113).

Tömma måste man ibland.

Således finner Henry Olsen att fortplantningsbehovet allena inte tillräckligt väl förklarar vårt sexualbehov. Han halkar då in på teorin om uttömningsbehovet: könsorgan fulla av könsvätskor och hur uttömning av dessa åstadkommer den njutning som är sexualbehovets innersta ändamål. En gammal teori med rötter i medeltiden, bl.a. då kvinnan kunde kallas ”ett över en kloak byggt tempel” av asketer. På motsvarande sätt betecknas ibland bordeller i Frankrike som ”La cloaque”. Luther å sin sida sammanlänkade den könsliga längtan med längtan efter att urinera, då att gifta sig vara lika nödvändigt som att kasta vatten.

Småningom insåg man dock att kvinnan inte i någon vidare mån avgav några betydelsefulla ämnen under samlaget, så teorin fick endast bäring på det manliga sexualbehovet. Så fann man även att inte heller det höll sträck, då man förstod att vissa män kunde ha lika starkt sexualbehov efter sädesuttömning som efter. Men till syvende, författaren menar ändå  att teorin kunde ha ett visst värde vid den slutliga definitionen av sexualbehovet. Tyvärr måste jag göra dig ledsen, för hans slutgiltiga definition har jag ännu inte hunnit fram till i min läsning så jag får lämna dig i en känsla av ovisshet här, är jag rädd…

Jag styr i stället in min redogörelse på den avslutande delen som jag tänker redogöra för här och nu, nämligen bakgrunden till mannens uttömningsbehov enligt Henry Olsen:

Det finns en avgörande skillnad mellan mannens befruktningsdugliga sädesceller och kvinnans befruktningsmogna äggceller i deras förhållande till vederbörande organisms övriga celler. Kvinnans äggcell är ända tills befruktningen äger rum sammansatt på samma sätt som varje annan cell i kvinnans organism vad avser kromosomer. De färdiga sädescellerna har däremot i det avseendet fått en sammansättning som skiljer sig från den manliga organismens övriga celler. Ett antagande ligger därför nära till hands att de färdiga sädescellerna uppfattas som främmande kroppar av den manliga organismen och att den därför söker göra sig av med dem, precis som den skulle söka göra sig av med varje annan främmande kropp. I så fall har man här en förklaring till att sexualbehovet hos mannen … omfattar ett reellt uttömningsbehov grundat på brist på rent kroppslig jämvikt. Detta skulle man — helt otvunget — kunna uppfatta som orsaken till att mannen inte behöver väckas sexuellt [så som kvinnan] … utan har ett rent primärt och direkt behov av sädesuttömning redan från tidigaste ungdomen, vilket gör att han helt naturligt blir den av parterna som tar det första direkta initiativet till samlag.

(Henry Olsen, s. 116.)

Alltså, har jag förstått det hela rätt om jag förstår det som att Henry Olsen menar att uttömningsakten i själva verket har sitt upphov i en retning av immunförsvaret hos mannen? Vad säger en forskare av idag om detta, måhända?

Avslutningsvis

Så här långt har jag som sagt kommit i denna fantastiska bok 🙂 . Kanske återkommer jag med fler blogginlägg om den, eller kanske inte. Men intressant läsning kommer det sannolikt vara även framdeles, har jag en känsla av. Och kanske, kanske, har jag nu bidragit till att väcka även ditt intresse för den 😉 ?

Hur som helst med det. Om du har några synpunkter, kommentarer eller frågor om det som framkommit ovan så är du förstås välkommen att skriva in dem som kommentarer nedan till detta blogginlägg 🙂 .

Annonser

2 Replies to “En fantastisk bok!”

  1. Hej!

    Nu är jag här inne och hälsar på en sväng…Nu när mina ögon äntligen läkt .och jag inte ser ut som en mört längre…så kan jag förhoppningsvis läsa lite då och då…Du har väckt mitt intresse 🙂

    Mot bibblan…

    Ha det bra!
    anita

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s