Independence Day | Oberoendedagen… en ny högtidsdag!

He, det slog mig (aj!) vid middagsbordet att vi borde inför en ny högtidsdag den fjärde juli – oberoendedagen. Fast i svensk tappning handlar den om att barnen erbjuds möjligheten att för en dag träna på att vara oberoende av sina föräldrar, vilket iofs är en snällare omskrivning för att föräldrar tillåts strejka då 😉 .

Klubbat å klart: Detta blir en tradition att hålla på!

Så, hur har då den första oberoendedagen avlöpt?

Till att börja med blev det nästan katastrofvarning. Dotran, som jag påminde igår kväll om vad som komma skulle idag då hon frågade om kompisen fick sova över, hade betydliga svårigheter att vakna till mentalt vid pass 10-tiden som jag hade satt som en absolut sjusovargräns denna dag. Sonen gick det betydligt lättare för, då han skuttade upp nästan som en lärka vid 9-snåret.

Dottern var i princip helt väck, deppig och icke kommunicerbar… Dock var jag såpass enträgen i mina upplivningsförsök att hon relativt snart kom upp på fötter och in i duschen. Fick också i sig frukost, tillsammans med kompisen, ändå relativt smidigt… Sedan, efter att kompisen smugit sig iväg då hon förstått att jag menade allvar med dagens tema och hon för allt i livet inte ville bli indragen i några slika nyttigheter, var dotran ändå i ett tillräckligt hyfsat skick för att kunna tänka sig att bege sig iväg tillsammans med lillebror för att handla inför lunch- och middagslagningen. Det var ändå en hyfsat diger lista å de fick med sig två plastpåsar för att kånka hem grejerna i. Men iväg kom de på den ca 1 km långa vägen till Konsum.

Det tog en ganska bra stund innan de var hemma igen, men de hade så gott som alla grejerna med sig i varje fall: Smör, 1 liter yoghurt, 3 dl grädde, jordgubbssylt, 2 liter juice, tomatpuré, krossade tomater, kex å nåt mer som jag inte kommer ihåg nu… Mmm, vad jag kan minnas var det bara potatisen som de inte gick i land med eftersom den var för dålig…

Kort tid därefter satte de igång med friskt mod att meka lunch: Tunna pannkakor med sylt och grädde. För att riktigt rå om sig själv stängde de dörren in till köket… eller var det månne för att de då kunde skruva upp ljudet tillräckligt högt på radion…? Nå, det verkade funka bra i varje fall 🙂 . Under tiden kunde jag bege mig ut i trädgårn för att klippa gräset och rensa ogräs…

När jag så kom in igen så var det fara å färde: Dotran satt ihopsjunken, helt uppgiven och inåtvänd, på golvet med huvudet lutat mot händerna och armbågarna mot knäna… Hon såg helt väck ut på ögonen, så jag förstod att det bara var att låta henne vara å istället ta hennes plats vid spisen. Å sonen var behjälplig hela tiden, då vi turades om att hälla i smet och vända pannkakorna – det funkade kanon!

Efter lunch la sig dotran att sova en stund, medan jag återvände till grädgården och sonen till sin flygsimulator. Snart nog drabbades jag också av dotrans ”bacill”, så jag bara släppte gräsklipparn där den var mitt i det halvklippta gräset och begav min för att fixa fika till oss… Efter det gick såväl dotran som jag å lade oss att sova nån timme…

Så var det dags för middag då, och kaoset kändes hotande ännu en gång… Grabben helt beslutsoduglig som vanligt, så det var upp till den nu feberfrossiga dottern att försöka repa sig så att hon kunde ta kommandot i köket igen. Hon lyckades på nåt märkligt vis med just det, och tillsammans mekade de ihop en tomatsoppa med pasta i.

Efter middan stolpade jag åter ut i trädgården för att avsluta mina värv där med gräsklipparen och trimmern, medan dotran åny gick å lade sig – denna gång efter en dos Alvedon. Framåt sjusnåret stolpade hon dock upp helt av sig själv för att tillsammanse med sonen ta tag i den gigantiska disken. Och ja, de rodde faktiskt i land med hela – imponerande!

Den omedelbara belöningen var en supernöjd far, som gav de var sin fet puss på kinden och utlovade en belöning eftersom de hade varit så otroligt duktiga trots att kaoset ständigt verkade hänga över såväl dem som mig… Hmm, dotran bara flinade emedan grabben hotade med stryk – ja, efter mitt pussöverfall dårå 😉 ….

Så, alltså: En dag som gav mersmak, trots vissa kaotiska inslag.

Annonser

5 Replies to “Independence Day | Oberoendedagen… en ny högtidsdag!”

  1. Så bra att det gick vägen! Pannkakor är ju inte det lättaste att steka för en ovan – jag misslyckades rejält de första gångerna, så det var väl inte så konstigt om hon gav upp.
    Verkligen imponerande att de tog disken oxå!

  2. Javisst, helnöjd var jag och när väl ungarna kunde göra kväll så verkade de riktigt nöjda med sig själva oxå 🙂 .

    Mitt dåliga samvete kom dock på att jag kanske var orättivs mot sonen: Han var först beslutsoduglig, men efter att jag frågat honom tre gånger om när det skulle bli middag så gick han ju faktiskt in till den sovande dotran, väckte henne och frågade när de skulle börja med middan… Så där skopade han ju faktiskt in ett pluspoäng, trots allt 😀 !

  3. Ja, och att ta disken som en slags final på en i deras ögon ganska ansträngande dag var jag oxå imponerad av… För, som sagt: Liten var det minsta den kunde kallas efter en dags frukost, lunch, middag o allt som hörde matlagningen till…

  4. Tack, tack för det 🙂 ! Jodå, han har nog repat sig rätt bra 😉 … Hehe, å idag var det inte minsta knot när de _bara_ skulle fixa salladen och framdukningen till middan – det gick lätt som ett jehu ju 😀 ! Tror gårdagen satte deras tidigare ”umbäranden” i ett nytt perspektiv, lixom 😉 …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s